SammanfattningDen som Ă€r under arton Ă„r Ă€r omyndig, vilket innebĂ€r att denne inte fĂ„r rĂ„da över sina tillgĂ„ngar och ingĂ„ avtal med bindande verkan enligt FB 9 kap. 1§. Vanligtvis Ă€r den omyndiges förĂ€ldrar bĂ„de vĂ„rdnadshavare och förmyndare för sitt barn. Det Ă€r förmyndares ansvar att förvalta barnets tillgĂ„ngar. Överstiger vĂ€rdet pĂ„ dessa tillgĂ„ngar Ă„tta gĂ„nger prisbasbelopp eller har tillgĂ„ngar ett sĂ€rskilt ursprung och karaktĂ€r enligt FB 13 kap.

Reformen av förmynderskapsreglerna som trÀdde i kraft 1 juli 1995, innebar att förÀldraförvaltningen i stort sett blev fri. NÄgon överförmyndarkontroll intrÀder dÀrför inte idag om den omyndiges tillgÄngar inte uppgÄr till Ätta prisbasbelopp, eller om det inte finns sÀrskilda skÀl för det.Som en följd av reformen Àr det inte lÀngre möjligt att fullborda en penninggÄva frÄn förÀldrar sÄsom förmyndare till sina omyndiga barn, enbart genom en insÀttning pÄ bankkonto i barnets namn. För att en gÄva ska anses vara fullbordad, mÄste kravet pÄ tradition vara uppfyllt. Det innebÀr att gÄvogivaren inte fÄr förfoga över gÄvan efter överlÄtelsen.Vid insÀttning pÄ bankkonto blir 4 § gÄvoL tillÀmplig, dÀr det framgÄr att gÄvan genom insÀttningen blir fullbordad, under förutsÀttning att gÄvogivaren inte förbehÄllt sig rÀtten att förfoga över gÄvan efter överlÄtelsen.FramstÀllningen har visat att det inte Àr klart vad som utgör ett förbehÄll som avses i 4 § gÄvoL. DÀrför Àr det viktigt att inget som motsvarar ett sÄdant förbehÄll föreligger.

Denna uppsats handlar om vad som hÀnt i namnskicket bland personnamnen mellan Är 1998 och Är 2007. Syftet Àr att se vad som har hÀnt, och varför, pÄ nio Är. De 100 vanligaste pojk- och flicknamnen 1998 och 2007 har undersökts och tendenser har framkommit. De korta namnen, de namn som tillhör de nordiska, de namn som var populÀra kring Är 1900 och de lite mer ovanliga namnen har blivit mer populÀra 2007 jÀmfört med 1998. Namn med betydelse har blivit mer populÀra bland flicknamnen, medan bibliska namn blivit mindre populÀra bland pojknamnen.

Valdeltagandet bland personer med intellektuell funktionsneds?ttning har visat sig vara v?ldigt l?gt j?mf?rt med den ?vriga befolkningen. Det trots att man sedan 1989 inte l?ngre kan bli omyndighetsf?rklarat och det finns inget s?tt du kan f?rlora din r?str?tt som svensk medborgare. Det ?r ett demokratiskt problem eftersom personer med intellektuell funktionsneds?ttning ofta f?rlitar sig p? det oBentliga n?r det kommer till st?d och service.

 I min undersökning framkommer mĂ„nga likheter i sĂ€ttet att arbeta med att introducera barnen i förskolan till det skrivna ordet. Men det finns Ă€ven olikheter kring vilken metod pedagogerna anvĂ€nder sig utav. En intressant del som jag sett i undersökningen Ă€r att de tvĂ„ metoderna som framkommer Bornholm och Öjaby. Metoderna skiljer sig i hur vi ska lĂ€ra vĂ„ra förskolebarn att tyda det skrivna ordet.Det jag kan se att alla förskolorna arbetar med Ă€r med barnets skrivna namn. Det Ă€r nĂ„got som alla barn pĂ„ förskolan fĂ„r bekanta sig med.

Barnkonvention som prÀglas av idén om barnets bÀsta har fÄtt stort gensvar i mÄnga lÀnder. Dokumentet har ratificerats av alla vÀrldens stater utom USA och Somalia och dÀrmed fick idén om barnets bÀsta och barnets rÀttigheter rÀttens stöd. Syftet med uppsatsen Àr en granskning av vad barnets bÀsta innebÀr, hur barnets bÀsta ses utifrÄn olika internationella och nationella perspektiv, vad domstolarna anser med barnets bÀsta och hur barnperspektivet tolkas. I arbetet anvÀndes juridisk metod och en jÀmförelse av begreppet barnets bÀsta i Sverige och Ryssland. Varför har svenska barn fina leksaker samtidigt som ryska barnhemsbarn fÄr klara sig pÄ 80 öre per dag? Det viktigaste Àr inte att lÀnderna ratificerat barnkonventionen utan hur den införlivats i nationella lagstiftningen.

Bakgrund Personer med en psykisk funktionsneds?ttning och som bor p? boende med s?rskild service har l?gre energi, motivation och sj?lvf?rtroende ?n personer utan en psykisk funktionsneds?ttning. De har en l?gre delaktighet i sociala, fysiska och meningsfulla aktiviteter ?n ?vrig befolkning. St?dassistenter st?ttar personer med en psykisk funktionsneds?ttning i vardagliga aktiviteter som st?dning, handla mat, f?lja med p? l?karbes?k eller n?gon fritidsaktivitet.

Uppsatsens syfte har varit att behandla begreppet barnets bÀsta, om definitionen av begreppet Àr tillrÀckligt klart uttryckt sÄ att barnets bÀsta kan tillgodoses av myndigheter och domstol, samt hur rÀttsregler och rÀttstillÀmpningen kring barnets bÀsta ser ut i de enskilda fallen. Författaren har Àven behandlat frÄgan om utredare inom den statliga sektorn har en tendens för att göra en subjektiv tolkning av begreppet barnets bÀsta, vilket dÀrmed kan leda till en fel bedömning i det enskilda fallet. Den viktigaste grundlÀggande principen enligt barnkonventionens artikel 3 Àr barnets bÀsta i frÀmsta rummet. I och med att Sverige antog barnkonventionen Är 1990 Àr de pliktiga att efterfölja och vidta de ÄtgÀrder som krÀvs för barnets bÀsta. Enligt FörÀldrabalken 6kap 2a§ ska frÄgor kring vÄrdnad, boende och umgÀnge alltid vara det avgörande för barnets bÀsta.

I denna uppsats g?rs en analys av de normkonflikter som finns mellan F?rs?kringskassans bed?mning av aktiviteter under aktivitetsers?ttning vid nedsatt arbetsf?rm?ga enligt 33 kap. 21 ? SFB, och svenska ?taganden enligt konventionen om r?ttigheter f?r personer med funktionsneds?ttning (CRPD). Bed?mningen handlar om en aktivitet kan antas ha en gynnsam inverkan p? den f?rs?krades medicinska tillst?nd, vilket kan strida mot CRPD:s r?ttighetssyn som f?rkastar medicinska definitioner av funktionsneds?ttningar.

Syftet med fo?religgande underso?kning a?r att studera hur en viss grupp flickor pa? gymnasiet upplever fo?ra?ldrarnas sto?ttning i sin skolga?ng. Studien a?mnar a?ven studera en eventuell a?tskillnad i hur sto?ttningen kan tas i uttryck beroende pa? fo?ra?ldrarnas utbildningsniva?. Begreppet sto?ttning har i studien operationaliserats med utga?ngspunkt i motivations- och fo?rva?ntansteorier och med hja?lp av Bourdieus teori kring kapital a?mnar studien att fo?rklara den reproducerande kraft som utbildningskapitalet hos fo?ra?ldrarna bidrar till.

Studien grundar sig pÄ en aktgranskning av fem barnavÄrdsutredningar och visar pÄ stora brister i barnpespektiv och utredningsmetodik. Fokus för studien Àr barnperspektiv, i meningen barnets röst, barnets mening och vilja..

I FN:s konvention om barnets rÀttigheter samt i svensk lagstiftning framhÄlls tydligt att ?barnets bÀsta? ska beaktas i Àrenden som rör barn. Det finns sedan inga konkreta styrdokument som beskriver vad ?barnets bÀsta? innebÀr rent praktiskt t ex vid insatsen kontaktperson vid umgÀngestvist. VÄrt syfte blev dÀrför att i teori och i praktik undersöka vad ?barnets bÀsta? innebar vid insatsen kontaktperson vid umgÀngestvist, samt var grÀnsen gick dÄ det inte lÀngre var till ?barnets bÀsta?. Under arbetet framkom att ?barnets bÀsta? definieras vÀldigt generellt i lagstiftningen, t ex som trygghet, god omvÄrdnad och god omsorg för barnet.

Syfte: Denna studie syftar till att undersöka om det Àr nÄgon skillnad i förskolepedagogens bemötande av flickor och pojkar och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt.Metod: Under denna studie sÄ har jag anvÀnt mig av en kvantitativ undersökningsmetod, dÄ jag har gjort observationer pÄ en förskola.Resultat: Studiens resultat visar att pedagogens bemötande av barnet till största del bestÄr av negativ uppmÀrksamhet. Pojkarna fick mer negativ uppmÀrksamhet riktad mot sig Àn vad flickorna fick. Ser vi pÄ flickornas resultat sÄ visar det att de inte fick lika mycket negativ uppmÀrksamhet riktad mot sig som pojkarna, men de fick ÀndÄ mer negativ uppmÀrksamhet Àn positiv. Förskolepedagogerna anvÀnde till stor del barnets namn vid tillsÀgningar och beröm. Pojkarna fick oftare Àn flickorna höra sitt namn nÀmnas i negativ bemÀrkelse..

I föreliggande arbete jÀmförs Nordupplands runsvenska antroponomastikon (personnamnsförrÄd) med VÀstergötlands med avseende pÄ fördelningen av namnbildningstyper, vilka namn och namnleder som Àr mest frekventa och andelen unika namn. Det framkommer att Norduppland och VÀstergötland har i stort sett identisk fördelning av namnbildningstyper och andel unika namn men skiljer sig Ät bÄde gÀllande vilka namn och förleder som Àr mest frekventa och hur stor andel de frekventa namnen och förlederna utgör av respektive omrÄdes totala material. VÀstergötland, vars frekventa namn utgör en större andel, förefaller ha ett mer homogent och mindre originellt antroponomastikon Àn Uppland. Den större variationen i det upplÀndska materialet kan eventuellt förklaras med att de upplÀndska runstenarna rests av och till minne av en socialt mer differentierad grupp. Den vÀstgötska enheten speglar att de vÀstgötska stenarna hört till en smalare samhÀllsklass.

I Sverige bera?knas 17 % av befolkningen ha en ho?rselnedsa?ttning, vilket inneba?r att det a?r den vanligaste sensoriska funktionsnedsa?ttningen. Idag finns det en ma?ngd studier som visar att ho?rselnedsa?ttning a?r relaterat till sa?mre psykisk ha?lsa. Acceptans av sin ho?rselnedsa?ttning har visat sig vara positivt fo?r ho?rselnedsatta och samvarierar med hja?lpso?kande.